Westerviks Segel Sällskap är en ideell förening för ca 140 segelbåtsägare och deras familjer. Vår hemmahamn ligger på Solbergsudde i skärgården sydost om Västerviks centrum. Där finns bryggplatser med bommar, vinteruppläggningsområde och ett välutrustat klubbhus.
Skansholmen, vid inseglingen till Västervik, är vår uthamn med fin natur och ett anrikt klubbhus från 1916.
Båda klubbhusen kan hyras när de inte används i sällskapets egen regi.
WSS har ambitionen att erbjuda medlemmarna mer än båtförvaring. Vi eftersträvar också social gemenskap, fortbildning, möjlighet att kappsegla och delta i eskadrar. Vi har precis inlett ett treårigt projekt med extra satsning på ungdomsverksamheten med seglarskola, läger och sjömanskap.
I möjligaste mån sköter medlemmarna själva sällskapets anläggningar och uppgifter. Arbetet är organiserat i sektioner.
När båtägarna inte använder sina bryggplatser disponeras de av gästhamnen. Vi välkomnar båtar upp till deplac 8 ton, bredd 4,5 m och djup 2.20 m. Ring gärna till gästhamnsvärden och boka plats.
Både vid bryggorna och på land är de allra flesta båtplatserna upptagna men det förekommer en omsättning som gör att kö-tiden brukar inskränka sig till något år. För att stå i kö måste man vara medlem.
Med motivering att spara plats, underlätta hanteringen och öka säkerheten har WSS beslutat att alla båtar på land ska ha stöttor. Nyordningen införs successivt genom krav på alla nytillkomna och utbytta båtar.
Historia
Entusiasm, slocknat intresse, nystart och konsolidering.
Skeppsstaden Västervik där det seglats sedan urminnes tider hade naturligtvis från början inget organiserat fritidsseglande. Under 1800-talet nöjesseglande man med släkt, vänner och bekanta. Man seglade i skärgården med allmogebåtar och enstaka jakter. Spontana kappseglingar anordnades då och då. Intresset för segling som sport växte särskilt bland det rika borgerskapet och ett behov av ett segelsällskap uppstod.
Entusiasmen var stor. I slutet av augusti 1885 annonserades ett upprop i ortstidningen:
”De personer, båtägare såväl som icke båtägare, som intressera sig för bildandet af ett segelsällskap härstädes, behagade teckna sig å denna lista. Annonserna i härvarande tidningar rörande sammanträde Torsdagsaftonen den 3:dje September för bolagets bildande m.m. torde observeras.
Westervik den 31 Aug. 1885.
Kommitterade” .
Uppropet blev startsignalen för Westerviks Segelsällskap. Upptaktsmöte ägde rum i stadshuset 3:e september 1885, då de närvarande enhälligt beslöt att sällskapet skulle bildas och en interimsstyrelse på tre personer utsågs. En avgift skulle tas ut på 2 kr för medlem och 3 kr för båt.
Den första kappseglingen bestämdes till den 6 september, alltså tre dagar efter klubbens tillblivelse. För att värva fler medlemmar för att försäkra sig om klubbens ekonomi infördes en annons i Westerviks Weckoblad som uppmanade andra än båtägare att ansluta sig till klubben ”för att åt densamma giva den ekonomiska styrka som är nödvändig för framtida uppblomstring och bestånd” . Mot slutet av nittiotalet ökade båtantalet från 18 till 26 och medlemmarna från 30 till 224. På årsmötet 1898 beslöts att den första utlottningsbåten, en blekingeeka, skulle inköpas för 175 kr. Eskader- och kappsegling skulle samordnas med Gamleby SS. Man skulle kunna sammanfatta WSS första femton år som en tid av entusiasm blandad med vikande intresse, men också nya idéer och uppslag. Man sökte värva nya, aktiva medlemmar och hitta vägar till god ekonomi. Sällskapets utveckling har alltid varit beroende av eldsjälarnas antal.
Ny kappseglingsbåt
Grosshandlaren G. Haak gav under slutet av 1890-talet klubben ny fart och stadga. Han omvaldes vid 1904 års årsmöte. Den gamla tidens allmogebåtar ersattes av den första seriebyggda kappseglingsbåten, den s.k. Lisbetbåten, ritad av civilingenjören H. Hagelin. Nya bestämmelser för kappseglingar infördes. Tidigare hade båtarna fått starta när som efter att startskottet gått. Nu infördes regeln att varje klasstart måste starta inom en kvart.
Klubben ansluts till Svenska Seglarförbundet.
1911, samma år som WSS deltar i skärgårdskryssarpokalseglingar i Norrköping, där man med det årets lottbåt, byggd på Tore Holms varv i Gamleby, tar sin första inteckning, söker och antas klubben som medlem i Svenska Seglarförbundet (SSF). Följande år är WSS arrangör för pokalen och seglar hem en andra inteckning på havsbana utanför Västervik med klubbens genom tiderna främste seglare, J.E. Edlund som rorsman.
Seglingsframgångarna fortsätter under åren med lottbåtar och egna båtar. Senast Västervik stod som arrangör för Skärgårdskryssarpokalen var år 2000. Också då nådde västerviksseglare fina framgångar i flera klasser.
Klubben spricker
En diskussion om amatör- och yrkesseglare leder 1906 fram till att klubben splittras. Vad som då avsågs med yrkesseglare är osäkert, men troligen gällde det en fråga som rörde yrkesseglare i meningen fiskare, skärgårdsbo, kontra amatör i betydelsen seglare med båten som en fritidssyssla. I grunden var det en klassfråga. Diskussionen ledde fram till ett beslut att
”de skärgårdsbor, som kunde inrangeras bland yrkesseglare skulle tävla i egen klass”.
Konflikten blev så antagonistisk att en grupp medlemmar fann det omöjligt att vara kvar i klubben. De utträdde och bildade Westerviks Segelsällskap Wikingarna. Farhågorna som fanns inom klubben att utbrytarklubben skulle dra till sig många WSS-medlemmar kom på skam. Det visade sig att det fanns utrymme för båda. Vid WSS 25-års jubileum 1910 räknades antalet medlemmar till 605.
Eskadersegling
De första eskaderseglingarna går till platser i Västerviks närhet med små båtar som knappast lämpar sig för
havssegling. 1898 samordnas eskadern med Gamleby Segelsällskap. 1909 går färden till Källvik med gemensam middag och 1921 anordnas två seglingar, en till Arkö och en till Älö. Eskaderseglingarna kulminerar 1990 med den stora eskadern till Lettland och vänorten Ventspils som firade 700-årsjubileum.
Ett 25-tal segelbåtar i olika storlekar tar sig som första västerländska eskader över till Lettland, som ännu tillhör Sovjetunionen. Eskadern, som möttes av hårt väder och lyckliga letter, leddes av Jan-Erik Svahn med gott bistånd av Björn Sinnerstad, två av klubbens långseglare. De följande åren går eskadrar till Stralsund och Svenborg, Ærøkøbing och Heiligerhafen.
Båthamn
Den första båthamn som klubben förfogar över ligger vid Slottsholmen. 1906 planeras en hamn därstädes. 1954 påbörjas, naturligtvis helt ideellt, arbetet med klubbhamnen vid Solbergs udde. En slip, brygga och uppläggningsplats (”övre planen”) anläggs. 1955 har Tore Johansson byggt och bekostat ett skjul till slipspel, och 60 m räls har lagts ut på varvsplanen.
Tjugo år efter att Solbergsudde anskaffats diskuterar styrelsen 1974 möjligheten att bygga en värmestuga på Solbergs udde. Efter intensivt arbete var stugan klar hösten 1977.
1983 börjar man ersätta bojförtöjningar med en flytbrygga.
1985 fördubblas vinteruppläggningsytorna med en nedre plan.
1990 invigs det nya klubbhuset, som ritats av medlemmen arkitekt Hans-Olof Elfström.
Skansholmen
Skansholmen, tidigare benämnd Lindholmen, användes på 1700-talet som försvarsfäste. På order av Karl XII:s generaler uppfördes 1714 en skans som försvar och skydd av Västerviks inlopp. Skansen rustades 1718, men kom efter kungens död aldrig till användning. På holmen fanns då också en liten stuga, en jordkällare, en krutkällare, en brunn och en sjöbod. En liten gulmålad ryggåsstuga på ca 4×6 m hade byggts under tidiga 1900-talet. Den flyttades sedermera från holmen och står nu på Västerviks Båtvarvs tomt på Solbergs udde. På Skansholmen finns ännu idag lämningar efter jord- och krutkällaren, brunnen och en sjöbodsgrund. Från och med 1913, då start och mål för klubbens kappseglingar flyttades från Ekholmen till Skansholmen, anlades en ångbåtsbrygga på ön.
1915 arrenderade WSS holmen på 49 år. Arrendet inkluderade fiske och bete samt rätt att uppföra klubbhus uthus och nödvändiga bryggor.
1916 byggdes klubbhuset efter ritningar av arkitekten Axel J. Sjögren. I samband med invigningen samlades medel till ”klubbhuspokalen”.
1917 fanns en klubbhusintendent och en klubbvakt som skall tillhandagå seglare vid landangöring samt sköta servering.
1922 anställes en klubbvakt som skulle driva restaurationsverksamheten och transporterna till och från ön i egen regi. Nettoavkastningen det året blev 600 kr.
1966 startades Skansholmslägret för juniorer och har sedan dess anordnats varje år. Eldsjälen var från början Ivan ”Gubben” Heed och har sedan under många år varit Björn Pettersson.
Under 1990-talet tillkom bättre bryggor, bojar och sanitetsanordningar på ön.
År 2003 anlades en flytbrygga mellan Skansholmen och Tallskär.
År 2008 fick klubben tillgång till en bastu sponsrad av Bastu-Badtunnespecialisten.
Byxelkroken
Byxelkroken – en stortävling! Segelsällskapet har arrangerat många kappseglingar under åren, men en segling som går utanpå alla andra är Byxelkroken, säsongens avslutande kappsegling. Tävlingen startade 1972 som en kamratsegling med tre deltagare. Det var ett sätt att ”segla av sig” inför den långa vintern. Utflykten övergick till tävling och priset för segraren var att få bjuda de övriga deltagarna på kaffe! Så började klubbens största kappsegling.
De följande åren ökade intresset (arton besättningar) och seglingen fick fastare former. Det seglades nu efter OSCR-regeln. Deltagandet har under de senaste åren legat stadigt kring ca 125 startande båtar. Kulmen nåddes 1984 när 186 båtbesättningar anmälde sig. Majoriteten båtar är inte längre från vår stad utan kommer från segelsällskap från Nynäshamn i norr till Kalmar i söder. Sedan 2001 seglas Byxelkroken helt i WSS regi och ihärdiga insatser görs för att marknadsföra tävlingen. (Se vidare under rubriken Kappsegling)
Nya stadgar
1983 antogs nya stadgar och en ny organisation. Förändringen innebar en delegering och utspridning av ansvar, befogenheter och verksamhet från styrelsen till de olika sektionerna. En vitalisering av det inre arbetet.
Årsmötet 2010 antog nya stadgar. Där moderniserades språket och formaliserades de mål och arbetssätt som medlemmar och styrelse utvecklat tillsammans.
1973 startåret för WSS-nytt
För att förbättra kontakten med medlemmarna, började styrelsen detta år utge en tidning, WSS-nytt, där seglingar och andra aktiviteter skulle kungöras. Förhoppningen var att därigenom skapa ökat intresse, stärka samhörigheten och därmed få seglare att ställa upp i de olika klubbverksamheterna. Ambitionen var att ge ut tre nummer per år.
Inom ramen för WSS-nytt beslutades 1999 att skapa en hemsida och att så snart som möjligt lägga ut den på Internet. I april år 2000 gjordes detta. Sommaren 2002 fick Byxelkroken en egen hemsida med anmälningsfunktion och i november 2003 förnyades WSS egen hemsida. I januari 2005 förnyades WSS hemsida ännu en gång och 2012 var det åter dags.
Film från sjösättning och fest 24 april 2004
Västerviksmotorn
gamla vattentornet i
Västervik fram till 1946 då fabriken brann ner. Från en bit in på 1950 talet tillverkades motorerna av Ragnar Jansson som startade varvet som ligger granne med WSS. Ragnar drev även båtbyggeri och tillverkade reservdelar till motorerna.Curth Ragnarsson in memoriam
Curth Ragnarsson, ordförande i WSS 1989-1996 och hedersmedlem har avlidit. Hans närmaste är hustrun Brigitte med barnen Therese och Thomas samt 4 barnbarn. Curth föddes 1938 och kommer från byn Porsarp i närheten av Gränna och började sitt yrkesverksamma liv som bagare. Efter ekonomutbildning kom han på 1960-talet till Gamleby kommun . Kommunsammanslagningen 1972 medförde att han blev anställd av Västerviks kommun först som budgetkamrer och sedan som datachef med uppgift att införa modern datateknik i den kommunala förvaltningen.
Curth började segla under Gamlebytiden i en liten båt. Efter flytten till Västervik införskaffades en modern snabb och luxuös Vega, som med tiden ersattes av en snabbseglande Linjett 32. 1977 blev familjen medlemmar i WSS.
WSS är ett anrikt segelsällskap som fungerade i gamla former vid denna tid. Curth hade idéer om hur en modernisering av sällskapet skulle ske. I den nya styrelse som valdes vid årsmötet 1983 blev han kassör. Han fick då tillfälle att driva frågor som att förtöja båtarna vid flytbryggor istället för vid boj, ny uppläggningsplan med upptagning av båtarna med truck och ett modernt klubbhus. Han hade också ambitionen att den ekonomiska redovisningen av klubbens verksamhet skulle vara så enkel att alla medlemmar skulle förstå den. Curth ville också få fart på ungdomsverksamheten och att klubbgemenskapen skulle öka.
1989 blev han klubbens ordförande. Han var en drivande kraft i vårt beslut samma år att bygga ett nytt klubbhus. Han ansåg att vi behövde omklädningsrum och sanitära utrymmen om vi skulle ha en omfattande ungdomsverksamhet och att vi behövde en samlingslokal för att öka gemenskapen i klubben. Våra byggnationer av klubbhus och bryggor krävde mycket kapital samtidigt som ränteläget var högt. Dessa problem löste Curh genom att fiansiera våra investeringar med insatser från medlemmarna. Curth var byggherre vid bygget. Under Curths ordförande tid gjorde klubbben en stor satsning på ungdomsverksamheten. Optimist , Laser och tjejsegling i 606 blev stora klasser. I Laser tillhörde vi Sverigeeliten. Curth förde en aktiv politik för rekrytering av medlemmar främst ungdom. Han arbetade för att antalet båtplatser vid flytbryggorna skulle öka. Varvet skulle bli ett trivselområde och det ökade antalet medlemmar skulle ge klubben livskraft. Curth var också engagerad i eskadersegling som ett led i ökad klubbgemenskap. Vi genomförde eskaderseglingar till Lettland, Danmark Tyskland.
Den livaktiga ungdomsverksamheten medförde att WSS 1994 tog initiativet till att få arrangera JSM för jollar i Västervik. 1996 års JSM-tävlingar förlades till Västervik och kom att arrangeras av WSS och WSSW tillsammans . Gränsö slott med omgivande vatten blev tävlingsområde. Tävlingarna samlade 430 deltagande jollar och det blev ett toppenarrangemang.
Efter detta beslutade Curth sig för att avgå som ordförande för att istället ägna sin stora energi åt att bruka föräldragården i Porsarp tillsammans med sin Brigitte.
Under Curths kraftfulla ledning utvecklades WSS till en modern väl fungerande klubb samtidigt som vi fick ett fint klubbhus och ett modernt och ändamålsenligt klubbvarv .
Arne Blomgren
Vice ordförande i WSS under Curths ordförandetid
Du måste vara inloggad för att kunna skicka en kommentar.