Vår klubbtidnings historia

WSS-nytt som fyller 50 år spelar en viktig roll när det gäller att sprida information om våra aktiviteter och det är säkert så att den bidrar till att skapa klubbkänsla och sammanhållning.

Detta förstod styrelsen 1973 då det första numret skickades ut till medlemmarna. Fyra maskinskrivna A4-sidor i ett kuvert. ”Ja-allt som våra medlemmar har nytta och glädje av att veta – skall vi försöka sprida genom dessa enkla informationsblad.” skrev man.

(Bild 2 Arne Hansson )

 

Arne Hansson var ordförande, Gunnar von Sievers vice ordförande, Roger Thillson sekreterare och Åke Nilsson varvschef. Kanske var det sekreteraren som gjorde numret?

Man hade fem trivselaktiviteter under vintern, bl a berättade Peter Sundelin och visade film från Kielregattan, ni kommer väl ihåg bröderna Sundelin? Guld i OS 1968, VM och EM-mästare i Drake 1971.

Bryggor skulle byggas i Dassviken och bojar läggas ut. På Solbergsudde fanns ännu inga bryggor.

WSS-nytt nr 2 januari 1974. Nu var Jan-Erik Svahn ordförande.

(Bild 3 Jan Erik Svahn)

Budgeten för året var på 31.200 kr. Inkomster från medlemsavgifter 3.550, varvsavgifter 14.000. Kostnader:  seglingsomkostnader 2.800, nya bryggor på Skansholmen 8.000, underhåll varvet 4.250, varvets nybyggnadskonto 7.600 kr. (Hur detta kan stämma begriper inte jag).

I nr 4 februari 1975 kan man läsa att ombyggnaden av slipboden pågår och att S.A Nilsson beställt en förfabrikerad byggnad från Försvarets Fabriksverk. Den ska komma att bli klubbhus på Solbergsudde, alltså den nuvarande entrédelen med kök och värmestuga. Den 27 januari 1977 invigdes värmestugan med en fest för dem som jobbat med den. År 1990 tillkom resten av klubbhuset.

John Albrechtson, världsmästare i Starbåt tillsammans med Paul Elfström, talade om segeltrimning på Notholmen.

 

 

HUMOR

Många nummer har under åren innehållit små kåserier eller andra skojiga texter som t ex följande:

”Vi annonserar regelbundet i VT under Klubbnytt för att inte information skall förvanskas som här nedan:

-Företagets VD till sin vice vd: I morgon kl 9.00 inträffar som du säkert vet en solförmörkelse. Det är något som man inte upplever varje dag. Låt därför personalen samlas på gården vid den tidpunkten. Med tanke på årstiden bör de ha ytterkläder. Medan vi iakttar den sällsynta händelsen ska jag själv informera om fenomenet. Om det regnar ser man det inte så bra. Personalen skall då i stället samlas i lunchrummet.

Vice vd till försäljningschefen: På VD:s anmodan inträffar i morgon kl 9.00 en solförmörkelse. Om det regnar kan vi inte se detta bra i ytterkläderna på gården. I så fall genomför vi solens försvinnande i lunchrummet. Alltså något som man inte får uppleva varje dag.

Försäljningschefen till produktionscheferna: På VD:s anmodan kommer i morgon kl 9.00 solens försvinnande i ytterkläder att genomföras i lunchrummet. VD kommer själv att ge anvisning ifall det skall regna. Alltså något som man inte upplever varje dag.

Produktionschefen till sin närmaste medarbetare: Om det regnar i morgon i lunchrummet, alltså något som man inte får uppleva varje dag, försvinner vår VD i ytterkläder.

Denna medarbetare till sina kolleger: I morgon kl 9.00 skall vår VD försvinna i regnet. Det är synd att man inte får uppleva det varje dag……”

JULPYNTARTÄVLINGEN

Andra roliga saker var den årligen återkommande ”Julpyntartävlingen”. Den gick ut på att medlemmarna skulle pynta sina kära båtar med tomtar, glitter och annat man hittat när julgrejorna tagits fram där hemma. (Några år var den så populär att flera hellre pyntade än kappseglade!)

Urpyntaren lär ha varit L-G Gustafsson som helt enkelt bara hängde en liten tomte på propellerdrevet, något som juryn (Gert P och Torsten B) uppskattade och därvid uttryckte sitt odödliga ”Less is more”.

Påhitten visste inga gränser. N-E Hollander kunde kasta ankar mitt på torra land och på ankarlinan kunde man se massor av tomtenissar som klättrade upp. Konkurrensen mellan båtägarna att vinna tävlingen blev så hård att vissa ställde ut presenter till juryn, vilket föranledde Sjöholms att låta sina tomtar demonstrera mot den påstådda orättvisan och utropa: ”Juryn låter sig muta – de borde ta och sluta!” (Se bilden)

Till de roligaste och mest korrupta hörde Ingmar Lindin och hans Bettan. När man öppnade dörren till deras båtskjul öppnades medelst en sinnrik talja ett lock till en skattkista vari godis till juryn gömde sig, alltmedan en elektrisk tomte spelade Hej, tomtegubbar!

Såvitt jag minns vann de det året.

 

(Bild 4 julpynt)

Avgifter 1978:

Inträdesavgift                     50 kr

Årsavgift senior                 25 kr

Årsavgift familjemedl.      5 kr

Årsavgift junior                 5 kr

Kappseglingsprogrammet 1978 bestod av 13 seglingar, vilket verkade vara standard. 1980 anordnade WSS och WSSW svenska mästerskapet i IF-båt. Kursverksamheten var livaktig. Kappseglingsregler, tävlingsledning, VHF, funktionärskurser, protestledare etc.

 

I WSS-nytt nr 12 år 1980 skriver man om Skansholmen, dess invigning 1916 med arkitekten Axel J. Sjögren närvarande samt klubbhuskommitténs ledamöter Thillberg, Ramberg, Haak, Häggblad och Regnell samt många övriga medlemmar. Hör och häpna! Medlemsantalet var 682.

Men redan nu 1980 klagar man över att holmen utnyttjas för lite och det är svårt att samla arbetskraft. Känns det igen?

 

Skansholmslägret för barn och ungdom började redan på 1960-talet. Nu 1980 och flera år framöver var Stig Blomfeldt ledare. Avgiften var 450 kr.

Bröderna Källmark var också aktiva på lägret, för att inte tala om ”Gubben Hed” och hans fru. Sedan var det Björn Pettersson som ägnade mycken tid åt seglande ungdomar. Mikael ”Tjalle” Albinsson var hans vapendragare och han tog över efter Björns bortgång.

 

Bilder förekom nästan aldrig i WSS-nytt. Men här hade man åstadkommit en.

(Bild 5 årsfest)

 

 

I nr 18 januari 1983 kan vi se att Bruno Blomberg ersatt Stig Källmark som ordförande. Kassör var Curth Ragnarsson.

 

(Bild 6 Bruno Blomberg)

 

Nu har man en idé om att bygga ett större klubbhus.

Samtidigt förhör man sig genom en enkät om intresset för att bygga en flytbrygga. Man kunde köpa en andel i bryggan på 2000-5000 kr. Bryggavgiften skulle sedan bli ca 200 kr.

År 1987 förlängdes bryggan.

 

WSS-nytt nr 20 år 1984 har fått ett nytt utseende med hjälp av modernare teknik. Nu kan man publicera bilder. Ambitionen är att ge ut fyra nummer 1985. Redaktör var Staffan Sjöberg.

 

(Bild 7 Skiss på nytt klubbhus)

 

Nu börjar reklamannonser synas i tidningen. Kanonsegel, Parca, FM Mattsson, Folksam …

 

1984 anlades första delen av brygga 1. 1985-87 förlängdes den. 1989 och -93 tillkom brygga 2 och år 2011 tillkom tvärbryggan. Då har alla Y-bommar.

 

1986 var första året man torrsätter genom att lyfta med truck på den nya rampen. Den nedre uppställningsplatsen kunde börja användas.

Ungdomsverksamheten växer under Kalle Enockssons, Gunilla och Anders Liffners ledning. Björn Pettersson är ledare för Skansholmslägret. Tjejprojektet ”606-segling” påbörjas.

34 reklamannonser i nr 2 1986.

(Bild 8 seglarbarn ungdomsverksamheten)

 

 

 

 

 

 

 

 

1987 tas beslut om att bygga klubbhus. Prel. kostnad 1,1 miljoner kr inkl. kommunalt vatten och avlopp. Medlemsandelar à 3000 kr tecknas av 40 personer 1989. Som kompensation får de billigare bryggavgift. Det kom att stå klart 1990.

 

(Bild xxx Klubbhuset)

 

1989 blir Curth Ragnarsson ordförande, vice Arne Blomgren, sekreterare Sven Julius och  Björn Pettersson är redaktör för tidningen samt lägeransvarig. Monica Sjöholm utbildningsansvarig.

 

(Bild 9 Curth Ragnarsson)

 

Sedan har jag ingen tidning förrän WSS-nytt nr 2 år 1993. Björn Pettersson är redaktör och han gör nu tidningen i programmet Page Maker. Nu ser den verkligen ut som en riktig klubbtidning, snyggt redigerad och med många bilder. Curth är ordförande och han presenterar mig (undertecknad) eftersom jag blivit ansvarig för ungdomssektionen efter Gunilla Liffner.

Vi möts här av ett memorandum över Lennart Åstrand, skriven av vännen Kalle Holmen. Lennart hade varit en eldsjäl och med från början på Solbergsudde.

Gunnel Örn skriver om en eskader österut till Estland och Finland. Björn Sinnerstad beskriver en långsegling till de engelska kanalöarna och Per-Erik Augustsson berättar om när lettländaren Andris Vintzarajs besökte Västervik som ett tack för vårt besök i Ventspils 1990. Nu 1993 kunde han få ett visum efter Sovjetunionens fall.

 

I nr 1 1995 kan vi läsa att Hampus Wännerdahl blivit svensk mästare i Optimistjolle i Marstrand året innan. Nu vill vi satsa på att arrangera JSM 1996 i Optimist, E-jolle, Snipe, 420 och Laser. Så blev det också. Så i nästa nummer ser vi hur man byggde upp en imponerande organisation med tydliga ansvarsfördelningar, utbildningar av funktionärer, reklam och sponsorer, samarbete med kommunen och Västervik Framåt. Eldsjälar: Arne Blomgren, Curth Ragnarsson, Björn Pettersson och Anders Wännerdahl.

Ungdomssektionen satsade hårt på att locka barn till seglarskolan. Affischer på stan, information på skolorna och annonser i VT. Resultat: 45 barn anmälde sig. Lite för många faktiskt. WSS fick köpa in flera jollar men ändå räckte vi inte till riktigt.

 

I nr 1 år 1996 får vi veta att ett nytt dass snickrats ihop på Skansholmen av Lennart Johansson och Rolf Jakobsson.

110-årsjubileet beskrivs i bilder liksom Skansholmslägret.

 

Frode och Gunilla Falkenhaug och deras två flickor seglar till Gran Canaria.

Undertecknad skriver ett kåseri om att använda Tectyl i st f bottenfärg.

Jag kommer ihåg att jag tyckte det blev roligt. Idag trettio år senare är jag mera tveksam.

JSM för jollar blir väldigt lyckat. Ett hundratal ungdomar deltog i olika klasser. Björn Pettersson var ansvarig för resultatrapporteringen. Men det ganska primitiva dataprogrammet strejkade och Björn satt uppe hela natten om gjorde om det i Exel.

 

I mars 1997 finns en intervju med Bertil Söderberg och Åke Nilsson som jag gjorde. Dessa två var med från det att segelsällskapen i Västervik delade på sig i början av 50-talet. De berättade om sina Vikingsnäckor och kanoter. Åke och hans fru Astrid paddlade så långt som till Borgholm. Ett annat år tog kanoten på lastbil till Södertälje och paddlade till Dalarö och Stockholms skärgård för att sedan paddla hela vägen hem! Det ni!

 

(Bild 10 WSS profilerna Bertil och Åke)

 

Åke berättar också om en varm sommardag 1956 när de möter P-O Söderlund, tandläkaren, som kärrar sten och grus i backen ner till varvet. Han var blank av svett på överkroppen och svor över hur sankt och nästan bottenlöst det var det var mellan bergen. Det var tvunget att fyllas ut och det mesta gjordes för hand.

Det är den nerfarten vi använder idag. Dessförinnan hade alla varit tvungna att använda cykelvägen utefter Marielundsviken.

 

 

 

(Bild 11 Arne Blomgren)

 

Detta år efterträds Curth Ragnarsson av Arne Blomgren. Curth hade under sina nio år som driftig ordförande lagt ner ett oerhört arbete. Han utsågs därför till hedersmedlem.

Jolleseglarna är i full gång liksom de 26 tjejerna som seglar 606.

1997 kommer det ut fyra nummer av tidningen. Björn är redaktör och han samlar gärna ett gäng för att skriva artiklar på gymnasiets skrivmaskiner.

 

I nr 4 1997 intervjuade jag Jan-Erik Svahn som var ordförande i slutet av 60-talet.

Han berättade bl a om det första Skansholmslägret 1966. Lars Thorén och bröderna Källmark var ledare. På 70-talet blev det Stig Blomfeldt och därefter Björn Pettersson och ”Tjalle” Albinsson.

1970 arrangerade vi internationellt SM för Starbåtar som Pelle Pettersson vann. Inför den regattan hade vi byggt kranen för att kunna sjösätta Stararna.

 

Nr 1 år 1998 domineras av Frode och Gunilla Falkenhaugs jordenruntsegling. Här utgår de från Darwin i västra Australien och seglar över Indiska Oceanen till Christmas Islands. WSS standar överlämnas under resans gång både till en naken infödingshövding och till Zululand Yacht Clubs vd. Då hade man också besökt både Madagaskar och Sydafrika.

 

Hur ska det här gå?

 

Här börjar undertecknad att tvivla på om han kan lösa sitt uppdrag att skriva WSS-nytts historia. Det blir för långt. Hur ska jag lägga upp det hela? Vad ska jag prioritera? Jag har ju 26 år kvar att täcka!

Så här blir det. Jag låter Wolfgang Schmeing, som gör tidningen, att ta med så mycket han vill i detta nummer så får vi fortsätta i nästa.

Jag vill också peka på att de flesta tidningarna fr o m 1996 finns att läsa på vår hemsida www.wss.nu

 

I nr 1 år 1999 skriver ordförande Arne Blomgren att undertecknad tagit över redaktionen efter Björn Pettersson som i tolv år ansvarat för utgivningen av WSS-nytt. På kommande årsmöte utsågs han till hedersmedlem.

 

(Bild 12 Björn Pettersson)

 

Arne undrar också varför så få WSS:are använder Skansholmen. Inte ens klubbmästerskapet med efterföljande fest lyckades samla några större skaror. Känns problemet igen?

Byxelkroken införde en spinnakerfri klass på initiativ av Christer Sparrström.

Frode och Gunilla Falkenhaug visade bilder och berättade om sin jordenruntsegling. Cirka ett hundra medlemmar kom och lyssnade.

 

Antifoulingfärgerna

Torsten Blomgren rapporterar att redan i november 1998 hade Kemikalieinspektionen fattat ett beslut om ett ”mjukt” förbud mot giftiga bottenfärger i Östersjön.

Det har vi nog glömt. Endast sex färgsorter fick dispens och det endast under 1999 och 2000. Alternativen, både mekaniska och biocidfria färger är, enligt Kemikalieinspektionen, på stark frammarsch.

Jojo, hur är det med den saken 24 år senare?

Styrelsen reagerade snabbt på detta och man beslutade att undersöka om vi skulle kunna bygga en kran norr om brygga två. Med hjälp av den kunde vi lyfta och rengöra bottnarna samt torr- och sjösätta. Stranden skulle fyllas ut två meter eftersom vi strävade efter ett vattendjup på minst 2,5 meter.

Jan-Erik Svahn gjorde en skiss och beräkningar och vi planerade att köpa in en gammal kran från ett stenbrott samt en hydralikvagn och traktor.

Vilka bekymmer vi haft kring bottenfärgsfrågan!

 

Ordföranden skriver att det är full aktivitet på ungdomssektionen. Många nya medlemmar i klubben. SA byter ut sin vackra OE 36 mot en Nordship 28 och Sjöholms gläds åt sin nya Linjett 33. En stenkran köps in.

 

I nr 3 år 1999 skriver vår ordförande att han blivit pensionär och att han och hans Elsa minsann varit på Skansholmen flera gånger den sommaren.

Byxelkroken samlade ca 130 deltagare, bl a ordföranden som med sin Contrast 33 hade en hård fight med chefredaktören (undertecknad) i den spinnakerfria klassen. Arne vann nedresan men redaktören vann klassen totalt.

Gästhamnen som varit i gång några år sköttes nu av Ulf Sjöholm och Björn Pettersson. Avgiften var 80 kr/natt och bruttoinkomsten blev 14.150 kr.

Jag intervjuade WSS-profilen Bertil Ekwall som entusiastiskt bekände sin kärlek till segelbåtar och kappsegling.

 

(Bild 13 Bertil Ekwall)

 

Bertil berättade om hur han och hans far seglade hem en Drake från Fiskebäckskil till Södertälje via Göta kanal 1934. Han visade stolt upp flera silverpokaler han vunnit i Draken. Så blev det läkarstudier i Uppsala och kanotsegling.

Då lärde han känna Rickard Sarby som inför OS i Helsingfors 1952 ritade Finnjollen.

”Jag kallar den för Fint, för visst är det fint att sätta en akterspegel på en C-kanot?” sa Rickard. Men den olympiska kommitten tyckte inte den skulle heta Fintjolle utan Finnjolle med tanke på arrangörslandet.

Bertil var en duktig kappseglare, bl a i kustkryssaren ”Jamba” som vi kan beundra en modell av i vårt klubbhus. På gamla dagar styrde han en Smaragd, yngre grabbar fick gasta.

 

(Bild 14 Tage Gustafsson)

 

Nr 1 år 2000 meddelar att Tage Gustafsson tar över ordförandeskapet efter Arne Blomgren. Rolf Herrström skriver fängslande om sin A22:a Gullvingen.

Millennieskiftets stora nyårsfest på Solbergsudde fångades i text och bild.

 

Nr 1 år 2001 upptas till stor del av en intervju med Stefan Qviberg. Han berättar för undertecknad om sina båtkonstruktioner och för första gången visar han ritningen på sin Arcona 400 som han skulle provsegla under våren. Direktiven från Boo Marin hade varit att rita en tolv meter lång och inte alltför extrem båt. En allroundbåt med kappseglingsegenskaper. För att ge den fartresurser så gällde det hitta effektivast möjliga skrovform, vilket innebar lite smalare förskepp och bredd i aktern. Stefan berättade att modern datateknik innebär att man nu lättare och säkrare kan beräkna vattenströmning, stabilitet vid krängning och kölkonstruktion.

 

Tjalle Albinsson tar över ungdomssektionen och har förstås idéer om förändringar.

I följande nummer ser vi att vi har 12 seglarbarn, 9 instruktörer men brist på jollar. Björn Pettersson är återigen lägerchef för Skansholmslägret. 27 barn deltog.

Ulf och Monica Sjöholm berättar om sin seglats till Danmark och Limfjorden i sin nya Linjett 33:a Salut.

 

I nr 3 år 2001 skriver Tage Gustafsson att Wikingarna ville bryta samarbetet kring kappsegling. WSS ville fortsätta, men ifall uppdelning skulle ske skulle Byxelkroken fortsätta att vara WSS tävling eftersom det var Janne Svahn och hans kompisar som började med den 1972, menade vi.

Detta var också det första numret som hade ett försättsblad i färg, en bild på en träfolka tagen av Torsten Blomgren. Detta gjorde tidningen lite dyrare men vackrare.

Sjöholms berättar om sin segling till finska Savonlinna.

 

I nr 1 år 2002 berättar SA Nilsson om sitt seglarliv.

 

(Bild 15 SA Nilsson WSS profilen)

 

Son till en sjöman, som kom hem en gång om året, och en mor som hade en liten mjölkaffär i Oskarshamn. Redan som skolpojke var han ute med fiskarena mellan Öland och Gotland. Mor visste inte alltid var han var.

När han var sju år fick han av sin mormor hela sju riksdaler, en kolossal summa på den tiden.

”Jag köpte en roddbåt av en gubbe, men den visade sig vara rutten lite överallt. Jag hade den i ett år, rodde runt i hamnen och fiskade. Sålde den för 7,50 och köpte en bättre för 9,50. Två kronor tog jag på avbetalning. Vartenda öre jag fick ihop gick till avbetalningen och efter ett par år var båten betald. Mormor sydde ett segel av mjölsäckar åt mig. Ett sprisegel.

När jag betalade sista tioöringen sa gubben jag köpt den av: Ja, du kunde ju fått den lite billigare.”

 

Björn Sinnerstad skildrar en innehållsrik segling till Ventspils, elva år efter den första WSS-eskadern dit. ”En stad i dåligt skick. Beväpnad vakt i hamnen. Men vänliga människor.” Vidare mot Klaipeda, Kaliningrad och Gdansk. Bekymmer med polsk byråkrati.

 

N-E Hollander besöker Royal Marin och berättar om hur segel tillverkas.

 

Jultävlingen avgörs och de två jurymedlemmarna råkar utse sig själva till segrare.

 

Nr 2 år 2002. På vårmötet konstateras att 2001 års kappseglingsverksamhet inbringat ca 20.000 kr.

Nilla Wollberg, kassör, meddelar att ekonomin är mycket bra.

 

Ex:

Familjeavgift: 500 kr

Planavgiften sänks från 32 till 25 kr/kvm.

Bryggplats 3,5 m: 800 kr/år

Arbetsplikt: 700 kr/år

 

Staffan och Lena Bergman berättar om en segling till Rügen i sin katamaran Stora My.

 

Björn Pettersson rapporterar från kappseglingen Rikskval 2 för optimister och E-jollar. En mycket viktig tävling för att få en landslagsplats för Sverige i VM, EM och NM. Stor succé med 240 seglare (med servicepersonal=föräldrar). Optimisterna seglade utanför Västerbådan och E-jollarna nordost om Idö. Tjalle Albinsson var seglingsledare och Christer Sparrström huvuddomare.

 

Nr 3 år 2002. Tage Gustafsson tackar för sig och ny ordförande kommer att bli Rolf Ellenfors. Byxelkroken skildras i två bra artiklar av Tore Källmark och Rolf Herrström. 130 deltagare var anmälda. För första gången används internet www.byxelkroken.nu

 

(Bild 16 Rolf Ellenfors)

 

I nr 1 år 2004 meddelas att det inte skulle bli något årsmöte förrän våren 2005. Man ville synka verksamhetsåret med kalenderåret av redovisningstekniska skäl.

En lyftkran hade inhandlats från ett gammalt stenbrott och nu låg den på jolleplan. Vi gjorde beräkningar av markens hållfasthet, men det skulle visa sig att det inte var en var en hållbar lösning. Tanken var att köpa in en båtvagn som kunde dras med traktor. Men lösningen skulle visa sig vara för dyr och kranen sågades sedan upp efter ett par år.

 

(Bild 17 skiss på kranen)

 

I nr 2 samma år beskrivs jubileet av Solbergs udde 50 år. Åke och Astrid Nilsson och Bertil Söderberg var hedersgäster. De var med på första upptagningen 1954 och berättade om hur varvet växte fram. Festen videofilmades.

 

(Bild 18 tre jubilarer)

 

I nr 3 år 2004 berättar ordföranden att nya slipvagnen (som vi nu kallar sommarvaggan) är klar. Han undrar hur många som kommer att ta upp och rengöra bottnen i stället för att bottenmåla kommande år. Redan nu försökte vi alltså hitta alternativ till giftfärgerna. Han påminde också om enkäten om intresset för Y-bommar.

Ulf Sjöholm rapporterar om bryggan mellan Skansholmen och Granskär (”Rhodos”). Fyra bojar hade lagts ut. I Dassviken hade det också ordnats med sand till en barnbadstrand.

I tidningen finns också ett reportage från styrelsens besök hos Sommens Segelsällskap i Tranås.

 

Nr 1 år 2005. Rolf Ellenfors nämner den fruktansvärda tsunamin i Thailand, oerhört mycket värre än vår januaristorm, Gudrun. Dock skadades taket runt skorstenen på Skansholmen och bryggorna for illa. Vattenståndet var 69 cm över medelvärdet den 15 januari.

Åke Nilsson och Tore Lundström byggde ny slipbrygga.

Styrelsen oroar sig för bristande engagemang bland medlemmarna. 45.000 kr hade debiterats för icke fullgjord arbetsplikt, alltså hade 45 medlemmar ”slarvat”.

Ett seminarium för styrelsen hölls och man sökte orsaker. Sektionernas ansvar preciserades och Curth Ragnarsson som var ordförande menade att ansvaret låg på oss själva. Vi behövde bli bättre på att delegera.

”Led arbetet, sa han. Delegera. Skapa en kommitté under sektionen där varje medlem vet vad han ska göra.”

(Detta gäller också idag, 2024, tänker jag.)

 

I nr 2 år 2005 ser vi att votering genomfördes i Y-bomsfrågan. Med rösterna 21 för och 7 emot beslutades att Y-bommar skulle monteras längst in på brygga 1 och bekostas helt av respektive medlem. Bommarna skulle sedan tillfalla klubben ifall ägare skulle lämna sin plats.

 

Nr 3 år 2005 innehåller mycket kappsegling. Bosse Djerf berättar om Östersjömaran som samlat 31 båtar. Resultat: totaltid: 121 h och 33 min, plats 9.

Tore Källmark med sina barn, Malin och Johan vann sitt fjärde SM-guld i A22, Skärgårdskryssarepokalen.

Gert Petersson vann till Byxelkrok med 55 minuter till godo men råkade ut för roderhaveri på hemresan vilket kostade honom totalsegern. Åke Boqvist var rorsman och Conny Lymer spinnakergast i den minsta båten på regattan, en Triss Norlin 5,90 meter lång.

 

Nr 1 år 2006. På årsmötet avtackades Rolf Ellenfors efter tre år som ordförande. Thomas Ragnarsson valdes till ny.

 

(Bild 19 Thomas Ragnarsson)

 

En extraavgift på 500 kr per medlem debiterades i en ”Skansholmsfond”. 186 medlemmar betalade. Nio medlemmar lämnade klubben i protest.

Tjalle startade seglarskola för vuxna med 606:or och If-båten Tant Storm.

Boat Meet arrangerades i juli då många fina båtar lade till på Skeppsbrofjärden.

Whiskyprovning. Skotsk afton i klubbhuset i januari. Whiskykännaren Olle Hörfors, iklädd kilt spelade säckpipa och berättade om den ädla dryckens historia. Naturligtvis avprovades olika sorter till deltagarnas stora förtjusning.

En veteransektion inrättades på årsmötet och ett gäng arbetssugna gubbar reparerade på Skansholmen, bl a byttes stockar i stenkistan på ångbåtsbryggan.

 

Nr 1 år 2007 Årsmötet. Ingemar Lindin avgår som varvschef och Anders Karlzén tar över.

Thomas R. konstaterar att det inte är göken som bestämmer när våren är här. Det är SA Nilsson. Han sjösatte 17 mars! Rekord!

Monica Sjöholm meddelar att budgeten hållits och att ett nytt faktureringsprogram underlättar arbetet. Avgiftshöjningar: ex. en 3,5 meters plats kommer att kosta 1700 kr/år. Flera sjösättnings- och torrsättningstider införs.

Björn Pettersson tackades speciellt för sina ovärderliga insatser för klubben. Han har varit caseglingsledare, ledare för ett otal Skansholmsläger (tillsammans med Tjalle Albinsson) och han har varit utgivare av WSS-nytt.

Tobias och Lotta Cronéer, två av klubbens mest aktiva kappseglare, rapporterade fängslande om ett seglingsäventyr i Florida. De hade seglat Stare i flera år men nu gått över till Snipe.

 

På årsmötet (nr 1 år 2008) får vi tre nya hedersmedlemmar, Monica och Ulf Sjöholm samt Arne Blomgren.

En marknadssektion bildas med Gert P. som ordförande och Björn Pettersson hyllas för sina ovärderliga insatser i en fin artikel. Det diskuteras om WSS borde ha en egen gaffeltruck.

Asfaltering av vägen blir klar. Kostnad ca 200.000.

Brygga 1 förlängs med 20 meter av en firma från Oskarshamn. Åtta nya 4,5-metersplatser skapas och de tre yttersta platserna på ”gamla” bryggan breddas.

Björn Sinnerstad tar med oss på en långsegling i Hjalmar Åselius lånade Arkona 355. Resan gick genom Göta kanal till Göteborg, sedan Skottland genom Caledoniakanalen sedan via Orkneyöarna och tillbaka till Skagen där de fick lämna båten som börjat läcka. Tur att det inte var Hjalmars nya båt. Den fick han levererad året därpå.

 

I nr 2 år 2008 beslutar årsmötet om Y-bommar på alla platser. Kostnad 1,2 miljoner dvs. 9.500 kr per bryggplats. Bryggorna får nya förankringar. Bekostas genom lån och höjda bryggavgifter. Fördelar: inga underhållskostnader för bojar och kättingar.

Björn Pettersson avlider.

Bastu på Skansholmen. Äntligen! Vi hade länge önskat oss en bastu på holmen. Så fick Thomas R. nys om att vi kunde bli sponsrade med en tunna från Öland. Curth och Ulf skulle köra hem den men stoppades av polis lite norr om Borgholm. ”Ni kör inte en meter till!” var ordern. De hade inte gällande körkort och fick som straff tillbringa sex timmar i bastun medan de väntade på en behörig chaufför från Västervik. Som du ser på bilden fick vi hjälp av Sjöfartsverkets Baltica att lyfta i land tunnan.

 

(Bild 20 Baltica och bastun)

 

Nr 1 år 2009. Miljöaspekterna framhålls i en artikel av Sofia Ahl. WSS och dess medlemmar ska vara miljömedvetna i alla aspekter. ”Havet tillhör inte oss – vi lånar det av våra barn och barnbarn.

Lotta Bäckström tar över ungdomssektionen.

Göran Thorén skriver om segling på 50-talet i Wikingsnäckan Pippilotta samt om sin morbror Olle Enderlein, den berömde båtkonstruktören.

 

Nr 2 år 2009. Första gången vi har bilder i färg inne i tidningen.  Arne Blomgren beskriver hur bryggorna förankrats med nya betongankare och 12 resp. 13 kättingar i kryss. Tvärbryggan har 4 kryssförankringar. Kättingen är 3 x vattendjupet.

Västervikstidningen gjorde ett reportage om seglarskolan där ett trettiotal barn deltog.

Gästhamnen under Ingvar Arnér fick in 58.000 kr på 483 gästnätter.

 

Öppet SM i Snipe och NM i OK-jolle blev en succé med ca nittio deltagare från hela Norden. Dubbel norsk seger i Snipe och världsmästaren Thomas Hansson-Mild vann i OK.

Conny Lymer berättar om hur han på Byxelkroken hamnade i vattnet när han fick bommen i rumpan. Gert P. drog på sig en slänggipp efter rundningen av den röda pricken norr om Idösund. Conny menade att han gjort det med flit men det var inte sant.

Varvsmiljön: Ett spilloljeskåp i plåt finns nu bredvid sopcontainern. Kommer ni ihåg?

Torsten Blomgren kåserar om sitt experiment med cayennepeppar i färgen. Och från djungeltelegrafen nås redaktionen av följande häpnadsväckande tillbud: ”Skeppare svalde lampa. Lös i magen!”

Gert P. berättar att vi kommit över en gammal bok med styrelseprotokoll från 1909 – 1921. Ett ovärderligt fynd då ett protokoll endast fanns i ett exemplar. Här finns en ingående beskrivning av hur huset på Skansholmen blev till.

Planeringen började 1913 då drätselkammaren inte säger sig ha något emot att Westerviks Segelsällskap bygger ett klubbhus på holmen. Dock hade f.d. lotsen på Borgö J.A. Idlund hyresrätt i ytterligare två år.

Bygget kom som bekant igång hösten 1915 och var klart 1916. Det skulle vara intressant att veta hur man byggde på den tiden. Hur forslades stengrunden och allt virke ut? Hur många arbetare gick det åt? Allt mitt under brinnande världskrig.

 

WSS-nytt nr 1 år 2010. Vi har haft en vinter som varit minst sagt svår.

I september firar vi vårt 125-årsjubileum.

Shorthanded-segling initieras av Jonas Claesson. Ska denna klass råda bot på det svikande kappseglingsintresset? Jovars, 39 båtar var tidigt anmälda.

Ungdomsavdelningen har fått ett stipendium Från Tjustbygdens Sparbanksstiftelse på hela 50.000 kr. För dessa pengar inköptes en Tvåkrona, en perfekt skolbåt.

Sofia Ahl rapporterar om ett förbud mot utsläpp av toalettavfall är på väg.

Gert P. berättar om hur han målat om sin H-båt

 

Text: Gert Petersson